Första hjälpen


Om sockerhalten i blodet är för lågt får hjärnan inte tillräckligt med näring och man blir till sist medvetslös, drabbas av chock. Vid diabetes är det en insulinchock. Insulinchock kan bara tillstöta om en diabetiker går på insulinbehandling eller tar tabletter som stimulerar insulininsöndringen i bukspottkörteln.

Oftast uppträder en rad varningstecken, insulinkänningar, innan en insulinchock tillstöter. Insulinkänningarna betyder att diabetikerna snabbt ska äta eller dricka något för att förhindra ett blodsockerfall. Blodsockerraset kan bero på att en utebliven eller försenad måltid (om dosen basalinsulin är stor), för stor insulindos eller för ansträngande motion(diabetikern har inte garderat sig med lagom mycket mat eller reducerad insulindos) eller på alkoholkonsumtion. Man talar om för lågt blodsocker när blodsockret sjunker under 4 millimol per liter.

Vanligen rättar diabetikern själv till situationen men ibland kan det behövas utomstående hjälp. Många diabetiker bär ett armband eller ett hänge som visar att de är diabetiker. Dessutom har de kortet Jag är diabetiker i portmonnän. Diabetesförbundet tillhandahåller ett kostnadsfritt faktablad om första hjälpen.

Insulinkänningar

hyponoireetpåsvenskaweb
Klicka på bilden
Symtomen på fallande blodsocker är individuella, men vanligen förekommer

  • matthet
  • svettningar
  • darrningar
  • blekhet
  • onormalt beteende: irritabilitet, orolighet
  • otydligt tal
  • dimsyn och dubbelseende
  • raglande gång.

Akuthjälp vid insulinkänningar

Ge diabetikern något att äta eller dricka som innehåller socker om blodsockret sjunkit för lågt men han eller hon är vid medvetande. Någon av följande portioner får blodsockerfallet att snabbt stanna upp:

  • 4–8 bitar vanligt socker eller fruktsocker (Siripiri®, Dexal®)
  • ett glas juice eller läsk sötad med socker
  • en frukt
  • en glassbägare eller en glasspinne
  • godis, till exempel en chokladbar eller lakritspinne ("stång")
  • en matsked honung, 1–2 matskedar russin.


Invänta reaktionen i 10–15 minuter. Om maten eller drycken inte hjälper har diabetikern drabbats av insulinchock.

Akuthjälp vid insulinchock

  • Ring på ambulans.
  • Vänd de medvetslöse på sidan och se till andningsvägarna är fria. Försök med att pensla slemhinnorna på insidan av kinderna med sirap eller honung.
  • En glukagonspruta, Glucagen®, är den bästa akuthjälpen. Glucagen® är ett receptbelagt hormonpreparat som finns på apoteket. Det är bra om nära och kära till diabetiker lär sig spruta glukagon.
  • Den drabbade kommer vanligen till sig inom 10–20 minuter efter injektionen. Då behöver personen ytterligare något att äta och dricka som innehåller socker.


Ge aldrig en medvetslös person något att äta eller dricka. Risken för kvävning är stor.


Syraförgiftning (koma)

Syraförgiftning (ketoacidos) utvecklas mycket långsammare än en insulinchock och är betydligt ovanligare. Situationen är det motsatta: vid insulinchock är blodsockret för lågt, vid syraförgiftning är blodsockret mycket högt.

Om en typ 1-daiebtiker är utan insulin i mer än ett dygn fortsätter blodsockret att stiga och det läcker ut socker och ketoner (syror) i urinen. Insulinbristen resulterar först i syraförgiftning och till sist är medvetslöshet, koma, ett faktum. Typiska symtom är syraförgiftning är trötthet, illamående, buksmärta, rödaktig hud, acetonlukt vid utandning, djup och kippande andning, i extrema fall sömnighet och medvetanderubbningar och till sist medvetslöshet, koma, som är ett livshotande tillstånd och alltid kräver akut sjukhusvård. Rean en misstanke om syraförgiftning är orsak nog att ta kontakt med sjukhus eller hälsovårdscentral.

Också vid typ 2-diabetes kan blodsockret någon gång skjuta ordentligt i höjden, men det läcker ut bara socker, inte syror, i urinen. Den drabbades tillstånd försämras snabbt och det är bäst att uppsöka sjukhusvård så snabbt som möjligt.

Syraförgiftning tillstöter inte om en diabetiker tar hand om egenvården på rätt sätt. På sjukdagar är det viktigt att göra täta kontroller av blodsockret och syror i urinen. Justera egenvården efter resultaten. Numera förekommer syraförgiftning och koma mycket sällan.


Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga