Kost, motion, bantning

05.11.2012

Fruktos – den värsta av alla sockerarter

Diabetes 8/2012

MARJATTA KARVINEN

Man blir fet av allt socker men fruktos ökar också risken för många sjukdomar i artärerna.

I butiken har de traditionella läskedryckerna fått sällskap av ett stort utbud av sportdrycker, energidrycker, må bra-drycker och smaksatt vatten. Trots alla hälsopåståenden ger många av dem inte bättre hälsa utan snarare sämre.

Läs därför innehållsdeklarationen på flaskan noga. Den kan nämligen innehålla överraskande mycket socker. Som bekant ger socker extra kalorier som man går upp i vikt av.

Risken med drycker sötade med fruktos (fruktsocker) är inte bara att man kan gå upp i vikt. De har också en del andra mindre kända nackdelar. Studier visar att fruktsocker skyndar på utvecklingen av fettlever, det metabola syndromet, insulinresistens och ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Fruktos är den mest skadliga sockerarten bland de sockerarter som vi använder i Finland.

- Fruktos spelar en framträdande roll i vår näring eftersom konsumtionen av söta drycker är mycket stor. Ofta sötas de med fruktos, som sackaros, alltså vanligt socker, består av till femtio procent, säger professor Marja-Riitta Taskinen.

De senaste tio åren har forskarna, särskilt i USA, fått fram mycket information om nackdelarna med fruktos. För närvarande leder hon ett projekt som undersöker hur människor med riskfaktorer för det metabola syndromet påverkas av fruktos. Riskfaktorerna är till exempel stort midjemått, övervikt och hög triglyceridhalt i serum.

Tvivelaktiga drickvanor

Många unga går omkring trendigt med en flaska i ryggsäcken och häver i sig drycker dagarna i ända. De tänker inte på alla de kolhydrater de får i sig med klunkarna – för att inte tala om alla andra nackdelar.

Texten ”Sötad med fruktos. Innehåller inga artificiella aromer.” förleder en att tro att det handlar om en dryck som representerar bra kost. Hälsoeffekterna är minst sagt tvivelaktiga om man ser på de studier som bland annat Harwarduniversitetet i USA har gjort.

En grupp som använde stora mängder av drycker sötade med fruktsocker gick upp i vikt. Personernas fettmetabolism försämrades. Det så kallade goda kolesterolet, HDL-kolesterolet, minskade och triglyceriderna ökade. Jämförelsegruppen använde i stället glukos. Den kom undan problemen med fettmetabolismen men gick upp i vikt lika mycket.

Fruktos försämrar alltså artärernas hälsa direkt och inte bara via viktökning. Också viktökningen är oroväckande eftersom söta drycker tillgodoser energibehovet snabbt och oförmärkt. Man räknar inte in kalorierna i dryckerna i den dagliga kalorimängden när dryckerna vanligen intas utöver resten av kosten och alltså inte ersätter andra kalorier.

Fruktos finns dessutom i bakverk, flingor, dressing och yoghurt.

Fruktos belastar levern

Stärkelse finns i spannmålsprodukter och är den vanligaste sockerarten i vår kost. Andra sockerarter är vanligt socker (sackaros), mjölksocker (laktos) och fruktsocker (fruktos). I innehållsdeklarationen kan socker kallas sackaros, dextros, fruktos, laktos, honung, maltos, melass, sirap, lycasin eller stärkelse.

Fruktos finns i frukt, bär och honung. Dessutom utgör den hälften av vanligt socker. Andra hälften består av glukos som är druvsocker. Sorbitol, mannitol, maltitol, laktitol och isomalt omvandlas till fruktsocker i ämnesomsättningen.

Majssirap innehåller 55 procent fruktos, vilket är mer än i sackaros. Resten är glukos.

En stor del av de sockerarter som vi får i oss bryts ner i tunntarmen. Enzymerna omvandlar dem till glukos (druvsocker), delvis också till galaktos i mjölksocker och fruktos. Även stärkelse spjälkas i tunntarmen. Kroppen använder själv en del av den glukos som den har tagit upp. En del av sockret lagras i levern.

I tunntarmen omvandlas inte fruktos fullständigt utan levern måste hjälpa till att bryta ner sockret. Därför stiger inte glukos- och insulinhalten lika snabbt av fruktos som av andra sockerarter. Men glukos triggar inte heller frisättningen av mättnadshormonet leptin utan kan tvärtom förhindra leptinet att aktivera sig. Därför kan man känna sig hungrig genast efter att ha ätit fruktos. När det kurrar i magen reagerar man vanligen med att fylla magen och äta utan att alla gånger ha ett verkligt behov. Dessutom äter man för mycket.

Fruktosens nedbrytningsmekanism i levern skiljer sig helt och hållet från glukosens och den regleras inte av insulinet i lika hög grad. Fruktosen stimulerar direkt nybildningen av fett i levern, det som kallas de novo liponenes.

Detta resulterar i att levern producerar skadliga fettämnen, särskilt triglycerider. En del av dem ansamlas i levern och en del går ut i blodbanan och hamnar i artärväggarna.

Sätt tänderna i frukt

Du behöver inte sluta äta frukt och bär trots att de innehåller fruktos. De är supermat och innehåller vitaminer, spårämnen och olika typer av socker. Frukt innehåller alltså också fruktos men inte i koncentrerad form som i saft. Tack vare fibrerna i frukten tas fruktos upp jämnt av kroppen och ställer inte till med lika stor skada som när den är tillsats i saft.

Det är alltså bättre att stilla sockersuget genom att sätta tänderna i ett äpple än att dricka en klunk äppeljuice. Släck hellre törsten med vatten än med söt saft på burk. Saften förstör inte bara artärerna utan också tänderna. Kranvatten är den bästa törstsläckaren. Dessutom är kranvatten miljövänligt.

Måtta med socker, undvik fruktos

  • Undvik drycker där det står fruktsocker, fruktos-glukos-stärkelse, high fructose corn sirup, majsstärkelse i innehållsdeklarationen.
  • Också ordet socker kan betyda att produkten innehåller fruktos som belastar levern.
  • Övriga sockerarter bryts ner i matsmältningskanalen redan i tunntarmen. Sockertillsats har alltid den nackdelen att man går upp i vikt.

Tillbaka till rubrikerna



Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga