Allmänt om diabetes

07.12.2011

Invalidavdraget vid diabetes

Diabetes 9/2011
 
RIITTA VUORISALO, social- och hälsovårdspolitisk expert, Diabetesförbundet

Personer med bestående men som har orsakats genom sjukdom, lyte eller kroppsskada har rätt att få så kallat invalidavdrag i beskattningen. Invaliditetsgraden måste vara minst 30 procent. Vid en invaliditetsgrad på 100 procent får man avdraget till fullt belopp. Vid lägre invaliditetsgrader varierar procentsatsen för avdraget.

Utan särskild utredning anses personer med sjukpension (kallas också invalidpension i en del lagar) till fullt belopp ha en invaliditetsgrad på 100 procent och personer med delpension en invaliditetsgrad på 50 procent. Rätten till invalidavdrag finns kvar när sjukpension ändras till ålderspension.

I statsbeskattningen är invalidavdraget till fullt belopp 115 euro. Avdraget görs på inkomstskatten till staten.

I kommunalbeskattningen är invalidavdraget till fullt belopp 440 euro. Avdraget görs på annan nettoförvärvsinkomst än pension och det kan därför vara högst lika stort som förvärvsinkomsterna.

För att få invalidavdrag första gången måste du lämna in läkarintyg B till skattemyndigheten. Det ska framgå av utlåtandet vilken den varaktiga invaliditetsgraden är och när den började (exempelvis: den varaktiga invaliditetsgraden vid typ 1-diabetes utan komplikationer är 40 procent från och med den 1 november 2011). Därefter gör skattemyndigheten avdraget automatiskt. Notera att ett nytt läkarintyg måste lämnas in om invaliditetsgraden ändras. Du kan ansöka om invalidavdrag retroaktivt för fem år. Läs mer på Skatteförvaltningens webbplats www.skatt.fi.

Läkaren bedömer invaliditetsgraden utifrån förordningen om invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring. I förordningen bedöms menet på grundval av hur många funktionsnedsättningar man har till följd av en sjukdom eller en skada enligt klassificeringen och hur svåra de är. Vid en bedömning av den allmänna funktionsnedsättningen kan också behandlingen av sjukdomen beaktas.

Vid diabetes måste invaliditetsklassen alltid bedömas individuellt och det går inte att ge några entydiga råd. Läkaren måste beakta behandlingsformen för grundsjukdomen, den dagliga belastningen till följd av den och den livsfara som försummad behandling innebär. Dessutom räknas invaliditetsgraderna för eventuella komplikationer in.

I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad under punkt 15: Allmänt nedsatt funktion. Insulinbehandlad diabetes utan komplikationer är där placerad i invaliditetsklasserna 3–5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklasserna 6–7 (medelsvår funktionsnedsättning). I kategorin medelsvår funktionsnedsättning ingår sjukdomar där försummad behandling medför fara eller allvarlig fara för hälsan.

Att försumma insulinbehandlingen medför alltid allvarlig fara för hälsan. Enligt Diabetesförbundets läkarråd är den basala invaliditetsklassen för insulinbehandlad diabetes därför 8–10. Invaliditetsgraden är 40–50 procent.

Vid tablettbehandlad diabetes eller behandling med GLP-1-analoger är invaliditetsgraden 15–35 procent (invaliditetsklasserna 3–7) förutsatt att personen inte har andra sjukdomar som höjer invaliditetsgraden.

Social- och hälsovårdsministeriets förordning (1649/2009) om invaliditetsklassificeringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), inkomstskattelagen (1535/1992) och inkomstskatteförordningen (1551/1992) samt Handbok i personbeskattning 2011.


Tillbaka till rubrikerna



Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga