Håll koll på nyheter

Aktuellt

12.06.2017

Juninumret 3/2017 av Diabetes ute!

Diabetes-lehti 3/2017Sommarnumret av Diabetes med svensk bilaga har kommit ut lagom till midsommar. Det är återigen ett nummer fullspäckat med intressant läsning och många trevliga och informativa personintervjuer. Njut av midsommarens dofter och skira grönska – gärna i sällskap med svenska bilagan. Och ta chefredaktören på orden: njut av maten men kom ihåg att lagom är bäst.

Äta och må bra

Ibland kan det vara svårt att njuta av maten när den på ett eller annat sätt är förknippad med diabetes och behandling. Det förtar en del av glädjen när man måste hålla ett öga på kolhydrater, blodsocker och kalorier. Men man kan också unna sig att njuta. Det går bra om man äter regelbundet och varierat, inte är så kräsen och njuter utan att överdriva – och helst gör det i sällskap.

Vegobiffar och vegobullar

Testa recepten på vegobiffar och vegobullar. De kan vara precis det som blir dragplåstret på midsommarbordet.

Hjärtmärket hjälper dig att välja klokt

Vår hälsa påverkas kanske mer än vi tror av vilka livsmedel vi väljer att dagligen ha på matbordet. Vi finländare bör minska på saltet och mättat (hårt) fett och äta mer fibrer och omättade (mjuka) fetter. Näringsterapeuten Eija Ruuskanen tog en butiksrunda tillsammans med artikelskribenten för att ta reda på hur det ska gå till. De tog hjälp av Hjärtmärket som är ett gemensamt projekt för Diabetesförbundet och Hjärtförbundet.

Hur energität är din mat?

Kunskaper om energi- och kaloritätheten i livsmedel kan vara ett effektivt sätt att hålla vikten. Du behöver mindre portioner av energität mat om du äter en stor sallad före huvudmålet. Det ger totalt färre kalorier.

Livsmedlen är viktneutrala om de har en energitäthet på 120–150 kilokalorier per 100 gram.

Sluta banta så går du ner i vikt

Ett hus bli obeboeligt på sikt om byggmaterialen är dåliga och arbetet görs slarvigt. Det hjälper inte med årligt underhåll och mindre renoveringar om inte grunden är stabil. Principerna för husbyggande kan också tillämpas på viktkontroll.  Orsaken till att kilona hopar sig kan nästan alltid sökas i livsstilen, men inte bara i mat- och motionsvanorna, utan också i andra grundläggande mänskliga behov.

Njurtest fick Pasi att ändra matvanorna

Den som har diabetes kan själv göra en hel del för sin hälsa. Pasi Heikkinen, 42, tog saken i egna händer när albuminvärdet var oroväckande högt och han blev rädd för att hamna i dialys. Han gick in för radikala omställningar i kosten och har fortsatt på samma linje sedan dess.

Vanlig mat räcker gott och väl vid motion

Den som är fysiskt aktiv behöver protein bland annat för att musklerna ska återhämta sig från ansträngningen. Allsidig kost innehåller vanligen tillräckligt med protein och det behövs inget proteintillskott. Alltför stort proteinintag kan belasta njurarna.

Du visste väl att portein inte alltid behöver komma från animaliska produkter? Också spannmålsprodukter, baljväxter och nötter innehåller protein.

Poröst kisel transporterar läkemedelsmolekyler

I framtiden kommer läkemedel att transporteras till målorganet med nanoteknik. Docent Hélder Santos och hans forskningsgrupp tar fram mikroskopiskt små nanopartiklar som transporterar läkemedelssubstanser till exakt rätt ställe i människokroppen. Där kan de sedan frisättas vid exakt rätt tidpunkt.

De försämrade läkemedelsersättningarna slår hårt mot diabetiker

Diabetesförbundet har utrett konsekvenserna av de sänkta läkemedelsersättningarna med en enkät bland medlemmarna. Av de svarande uppger en tredjedel att pengarna inte räcker till för alla nödvändiga läkemedel. Exempelvis Hannele Heikkinen från Kides har inte kunnat ta ut sitt injicerade diabetesläkemedel.

Också apoteken ser att diabetiker är i ekonomisk nöd. Hannu Järveläinen, diabetesläkare och professor, befarar att följdsjukdomarna ökar när människor med diabetes drar in på sina läkemedelsutgifter.


Tillbaka till rubrikerna



Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga