Diabetesordlista

Insulinsorterna på svenska: språkbruket vacklar

pikainsuliini = direktverkande insulin, snabbinsulin
lyhytvaikutteinen insuliini = kortverkande (ibland snabbverkande)
pitkävaikutteinen = medellångverkande insulin, i Finland ofta långverkande
ylipitkävaikutteinen = långverkande, i Finland ofta extra långverkande

Kärt barn har många namn

Hoitotasapaino på finska är ett central begrepp inom diabetesbehandlingen. Ordet kan översättas med bl.a. glukoskontroll, metabol kontroll och blodsockerkontroll. Man talar till exempel om att en diabetiker är välinställd eller att diabetes är välinställd när glukoskontrollen är bra. Notera att det inte heter vårdbalans.

A

Acesulfam
Ett icke energigivande sötningsmedel. E 950.
Albumin
Ett protein som finns i blodet. Vid sjukdomar i njurarna utsöndras albumin i urinen.
Albuminuri
Förekomst av albumin i urinen.
Analog
Derivat. Analoginsulin/Insulinanalog är ett protein som liknar insulin. Det har tagits fram genom förändringar i insulinets struktur.
Angina pectoris
Bröstsmärta oftast vid ansträngning, orsakas av kranskärlssjukdom.
Angiografi
Kontraströntgen av blodkärl, artärer.
Arteriokleros eller ateroskleros
Åderförkalkning, artärförkalkning, förträngnade fettansamling i blodkärlsväggarna.
Artificiella sötningsmedel
Se Icke energigivande sötningsmedel.
Aspartam
Ett icke energigivande sötningsmedel. Lämpar sig för barn. E 951.
Autonoma nervsystemet
Nervsystem som inte kontrolleras av viljan. Det reglerar bl.a. kroppens reaktioner på blodsockerfall.

B

Betaceller, B-celler
Grupper av celler, s.k. cellöar (öceller) i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Insulin insöndras i B-cellerna.
Blandinsulin
Två insulinsorter i en och samma ampull i en viss proportion till varandra.
Blodtryck
Blodets tryck mot artärväggarna. Systoliskt tryck ("övertrycket"): vid hjärtats sammandragning. Diastoliskt tryck ("undertrycket"): vid hjärtats avslappningsfas. Målvärdet för diabetiker är 130/80 mm Hg eller ännu lägre. Läkemedelsbehandling rekommenderas om en diabetiker har ett blodtryck som ligger över 140/90 mm Hg. Intensiv behandling minskar risken för ateroskleros och sjukdomar i kapillärerna (ögon, njurar).
BMI
Kroppsmasseindex (Body Mass Index), räknas ut enligt formeln kroppsvikt (kg)/längd2 (m). Ett BMI på 25–30 anger måttlig fetma. Om BMI är över 30 ökar hälsoriskerna betydligt och det är viktigt att banta.
Bukspottkörtel
Ett matsmältningsorgan och en endokrin körtel. Den producerar matsmältningssekret. I bukspottkörtelns cellöar, öceller, bildas insulin (i betaceller) och glukagon (i alfaceller).
Bypassoperation
Operation i kranskärlen eller benen, ny förbindelse anläggs på kirurgisk väg, förbi kärlförträngningar.

C

Chock
Allvarlig medvetanderubbning. Insulinchock beror hypoglykemi, på att blodsockret har sjunkit för lågt.
C-peptid
Utsöndras i bukspottkörteln och går ut i blodbanan tillsammans med insulin. C-peptidhalten visar bukspottkörtelns kapacitet att producera insulin.
Cyklamat
Ett icke energigivande sötningsmedel. E 952.

D

Diabeteskomplikation
Se Komplikation.
Duration
Se Insulinets verkningstid.

E

EEG
Metod för registrering av den elektriska aktiviteten i hjärnan.
EKG
Elektrokardiogram. Metod för att registrera den elektriska aktiviteten i hjärtmuskeln. Resultatet skrivs ut som en kurva. EKG återspeglar indirekt hjärtmuskelns hälsotillstånd.
Elektroneuoromyografi
Metod att registrera den elektriska aktiviteten i de perifera nerverna och muskulaturen, mäter nervfunktionen. Tillämpas vid undersökningar av diabetesrelaterade sjukdomar i de perifera nerverna (neuropati). Se också ENMG.
Energibehov
Den mängd energigivande födoämnen som motsvarar energiförbrukningen. Enheter: (kilo)kalorier (kcal), kilojoule (kJ) och megajoule (Mj).
Energigivande näringsämne
Näringsämnen som frisätter energi i kroppen: kolhydrater, fett och protein.
ENMG
Elektroneuromyografi; Metod att registrera den elektriska aktiviteten i de perifera nerverna och muskulaturen, mäter nervfunktionen. Tillämpas vid undersökningar av diabetesrelaterade sjukdomar i de perifera nerverna (neuropati). Förkortningen förekommer mest i Finland, jfr ENG, ENeG; elektroneurografi
Erektionsstörning
Störning i penisens förmåga att styvna.

F

Fett
Ett energigivande näringsämne. Enligt rekommendationerna ska kosten vara fettsnål eftersom fett innehåller mycket energi, mer än dubbelt så mycket som till exempel kolhydrater. Fett upptas i form av matfetter, alltså dels som synligt fett, dels som dolt fett i födoämnen. Fettkvaliteten är viktig: mjuka och oljiga fetter rekommenderas (fett i fisk, vegetabiliska oljor, största delen av margarinerna och fettblandningarna) eftersom de är bra för hjärta och kärl. Så kallade hårda fetter (fett i mjölk, smör och nötkött, kokosfett) ska helst utgöra bara en tredjedel av det sammantagna fettintaget. Dolt fett är ofta hårt fett. Dolt fett finns i bl.a. mjölkprodukter, bakverk och efterrätter, ost, korv och kött.
Fruktos
Fruktsocker. Se Kolhydrater.
Fruktsocker
Fruktos. Se Kolhydrater.

G

Glukagon
Hormon som bildas i bukspottkörteln. Glukagon frisätter sockerreserver i levern och ökar därmed sockerhalten i blodbanan. Glukagon används som läkemedel vid insulinchock.
Glukos
Druvsocker. I blodet förekommer sockret i form av glukos. Se Kolhydrater.
Glykogen
Sockret lagras i form av glykogen i levern och muskulaturen. Glykogen omvandlas till blodsocker vid fasta, svält.
Glykohemoglobin
Se HbA1c.
Graviditetsdiabetes
Onormalt stor blodsockersstegring vid graviditet. Tillståndet kan vara förknippat med för stor fostertillväxt och risk för för tidig födsel. Graviditetsdiabetes är förknippad med en risk för att insjukna i typ 2-diabetes senare i livet.
Gryningsfenomenet
Ökande insulinbehov under de tidiga morgontimmarna till följd av hormoner som motverkar insulin (insulinantagonister).
Gråstarr
Katarakt. Grumling av ögats lins.

H

HbA1c
Sockerhemoglobin, glykohemoglobin, glykosylerat hemoglobin; ett laboratorieprov som mäter hur stor andel i genomsnitt av hemoglobinet i de röda blodkropparna binds vid socker. HbA1c avspeglar medelblodsockret under de senast förflutna två månaderna. Det normala värdet hos friska (referensvärde) brukar variera beroende på laboratorium, är som regel 20–42 mmol/mol (4–6 %).
HDL-kolesterol
Det så kallade goda kolesterolet. En form av kolesterol i blodet som skyddar artärerna mot förkalkning. Referensvärde: typ 1-diabetiker högre än 1,3 mmol/l och typ 2-diabetiker högre än 1,1 mmol/l.
Helblod
Se Plasma.
Hjärninfarkt
Cirkulationsrubbning på grund av tilltäppning i ett kärl i hjärnan, leder till förlamning av olika art.
Hjärtinfarkt
Skada på hjärtmuskeln vid kranskärlssjukdom.
Hormon
Ämne som bildas i en endokrin körtel, transporteras med blodsockret ut i kroppen till sitt målorgan, där det utövar sin specifika effekt.
Hyperglykemi
Tillstånd då blodsockernivån är högre än normalt.
Hypertoni
Konstant förhöjt blodtryck.
Hypoglykemi
För lågt blodsocker.
Hypoglykemikänning
Se Insulinkänning.

I

Icke energigivande sötningsmedel
Artificiellt sötningsmedel. Livsmedelstillsats som inte påverkar blodsockret. Se Acesulfam, Aspartam, Cyklamat, Neohesperidin, Sackarin, Taumatin.
Infarkt
Lokal vävnadsdöd på grund av tilltäppning i blodcirkulationen.
Infektion
Sjukdom som orsakas av virus, bakterier eller svamp, till exempel feber med snuva (förkylning), diarré med kräkningar.
Insulin
Ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Det har bl.a. till uppgift att öppna vägen för socker in till cellerna och sänker då blodsockernivån.
Insulin glargin
En långverkande insulinanalog.
Insulinchock
Hypoglykemichock. Se Chock.
Insulinantagonister, insulinantagonistiska hormoner
Hormoner i blodet som minskar eller motverkar insulinets effekt. Hormonutsöndringen ökar vid stress och snabba blodsockerfall.
Insulinantikroppar
Proteiner i blodbanan som binder insulin och kan förändra insulinets verkningstid.
Insulinets verkningstid
Den tid under vilken effekten av en insulindos håller i sig.
Insulinkänning
Hypoglykemikänning. Symtom på lågt blodsocker och ett tecken på att kroppen reagerar och försöker avhjälpa situationen.
Insulinkänslighet
Cellernas förmåga att reagera på insulinet i blodbanan.
Insulinresistens
Ett tillstånd med nedsatt insulinkänslighet, då kroppen behöver mer insulin än normalt för att blodsockret ska sjunka.

K

Ketoacidos
Se Syraförgiftning
Ketoner, ketonkroppar
Nedbrytningsprodukter som bildas i kroppen vid ofullständig nedbrytning av fettämnen. Ketoner kan bestämmas genom blod- och urinanalyser (= "syror"). Koncentrationen av ketoner ökar vid brist på insulin eftersom kroppen förbränner mer fett till energi. Se också Svältsyror.
Kolesterol
Ett fettämne som finns i blodet. Det behövs som byggstenar för celler. Vid för stora koncentrationer orsakar kolesterol ateroskleros. Målvärdet för det totala kolesterolet är under 4,5–5,0 mmol/l.
Kolhydrater
Näringsämnen (sockerarter) som i kroppen omvandlas till socker, de innehåller energi. Kolhydrater omvandlas till blodsocker och är en av de viktigaste energikällorna för kroppen. Kolhydrater finns i vegetabilier och mjölksocker, t.ex. druvsocker (glukos), fruktsocker (fruktos), vanligt socker (sackaros), mjölksocker (laktos) och stärkelse. Livsmedel som innehåller kolhydrater är bl.a. i bröd och spannmålsprodukter, potatis, makaroner, ris, mjölkprodukter, frukt och bär.
Koma
Om syraförgiftning inte stoppas leder tillståndet till medvetslöshet, koma. Se Syraförgiftning.
Komplikation
Senkomplikation, diabeteskomplikation, organförändring, organpåverkan, följdsjukdom vid diabetes.
Kranskärlssjukdom
Förträngningar i hjärtats kärl, kranskärlen.
Kreatinin
En nedbrytningsprodukt i blodet, avspeglar njurfunktionen, ändras med åldern.

L

Labil
Instabil.
LADA
Latent Autoimmune Diabetes in Adults. En undergrupp under typ 1-diabetes, autoimmundiabetes hos vuxna, där insulinbristen utvecklas långsamt.
Laktos
Mjölksocker. Se Kolhydrater.
Laser
Ljus i en stråle på samma våglängd, koherenta strålar; används bl.a. vid behandling av kärlförändringar i ögonbottnarna.
LDL-kolesterol
Det så kallade onda kolesterolet. Vid för höga halter ökar risken för åderförkalkning. Målvärde för diabetiker under 2,5–3 mmol/l.
Lågkaloridiet
Diet med mycket låg kalorihalt (VLCD); består av särskilda bantningsmedel i stället för vanlig mat.

M

Makroangiopati
Åderförkalkning i de stora artärerna.
Makulopati
Diabetesrelaterade förändringar i näthinnan på området för det tydliga seendet, gula fläcken.
Metabolt syndrom
Typ 2-diabetes ingår ofta – men inte alltid – i det metabola syndromet. Det kännetecknas av förhöjt blodsocker, förhöjt blodtryck, onormala blodfetter, ökad koagulationsbenägenhet, bukfetma och gikt. Det metabola syndromet är förknippat med en stor risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Mikroalbuminuri
Något förhöjda koncentrationer av proteinet albumin i urinen. Ett tidigt tecken på uppkomst och utveckling av njurskada vid diabetes. Se Albumin.
Mikroangiopati
Förändringar i de små artärerna.
Mjölksocker
Socker i mjölk, laktos. Se Kolhydrater.

N

Nefropati
Njurskada, njurpåverkan.
Neohesperidin
Icke energigivande sötningsmedel. E 959.
Neuropati
Nervskada.
Njurtröskel
Den blodsockernivå som är gränsen för när socker rinner ut i urinen. Socker tar med sig vatten och ökar urinmängden. Hos de flesta människor är njurtröskeln ungefär 10 mmol/l.
NPH-insulin
Förkortning och definition på medellångverkande insulin (Neutral Protamin Hagerdorn).

P

Pankreas
Bukspottkörtel.
Plasma
Organisk, grumlig – ofta koagulerande – vätska. Blodplasma är den cellfria flytande delen av blodet. Blodsockret kan mätas i helblod eller i plasma. I plasmaprovet är blodsockret ungefär 1 mmol/l högre än i helblod. Också målvärdena kan anges i plasmablod eller helblod.
Protein
Äggviteämne, ett energigivande näringsämne. Protein behövs bl.a. för tillväxt, används också för energiproduktion. Protein finns i kött, mjölk, spannmål. Med proteinreducerad kost kan man hindra att mikroalbuminuri fortskrider och blir njursjukdom.
Proteinuri
Äggvita i urinen.

R

Referensvärde
Det normala värdet, ett värde som förekommer hos 95–99 procent av alla friska individer.
Remission
En övergående fas vid nyinsatt insulinbehandling vid typ 1-diabetes som innebär att insulininsöndringen i bukspottkörteln tillfälligt stimuleras. Durationen varierar, i snitt ungefär ett halvår.
Retinopati
Skada på ögats näthinna.

S

Sackarin
Icke energigivande sötningsmedel. E 954.
Sockeralkohol
Energigivande sötningsmedel, används mest i sötsaker. Isomalt E 953, laktitol E 966, maltitol E 965, mannitol E 421, sorbitol E 420, xylitol E 967.
Sockerhemoglobin
Se HbA1c.
"Svältsyror"
Vid fasta kan det förekomma syror i urinen, också när blodsockret är normalt eller lågt. Syrorna försvinner snart efter en måltid.
Syraförgiftning
Ketoacidos. Syraförgiftning som beror på insulinbrist, varvid blodsockret är förhöjt och förekomsten av ketoner ökar kraftigt i blodet och urinen. Symtom på allvarlig syraförgiftning är andnöd, buksmärta och medvetanderubbningar.
"Syror"
Vardagligt uttryck för ketoner som utsöndras i urinen. Se Ketoner.

T

Taumatin
Icke energigivande sötningsmedel. E 957.
Triglycerider
En typ av fetter i blodet. Förhöjda koncentrationer innebär ökad risk för ateroskleros. Målvärde för diabetiker under 1,7 mmol/l.
Typ 1-diabetes, diabetes typ 1
Juvenil diabetes, ungdomsdiabetes, kräver alltid insulinbehandling.
Typ 2-diabetes, diabetes typ 2
Vuxendiabetes, tidigare också åldersdiabetes; ofta ett led i det metabola syndromet. Det är viktigt att hela människan behandlas. Merparten av diabetikerna har typ 2-diabetes. Se också Metabolt syndrom.


Tulosta tämä sivu
Poutapilvi web design - P4 - julkaisujärjestelmä