 |
|
|
Framsida |
|
Dehko |
|
Kurser |
|
På gång |
|
Tidningar |
|
|
|
| Kontakt | |
| Kommentarer | |
| Innehåll | |
Framsida » Info om diabetes » Barn och diabetes
Barn och diabetes
Diabetes hos barn kommer ofta oväntat. De första symtomen är många gånger mycket våldsamma, men situationen lugnar ner sig snabbt. Senast några dagar efter att behandlingen har satts in mår barnet lika bra som före sjukdomen. Trots allt är diabetes något som kommit för att stanna, en livslång sjukdom som måste skötas varje dag. Diabetes behandlas med insulin och barnet tar insulinsprutor eller använder insulinpump. Diabetessjukdomen varar livet ut och skiljer sig därigenom från de flesta andra sjukdomar.Det kan vara en stor chock när ett barn får diabetes, men man lär sig leva med sjukdomen. Diabetiker lär sig leva ett fullödigt, gott och helt vanligt liv – med diabetes. Med tiden blir diabetes en personlig egenskap bland många andra hos barnet. Längre fram i livet är diabetes inte någon sjukdom i egentlig mening och inkräktar inte särskilt mycket på det dagliga livet.
I Finland är typ 1-diabetes fortfarande den dominerande diabetestypen bland barn. Men på grund av den ökande fetman och den fysiska inaktiviteten blir det vanligare med typ 2-diabetes bland barn när de har ärftliga anlag för sjukdomen. Än så länge finns det mycket litet kunskap om typ 2-diabetes och metabolt syndrom hos barn.
Målet med behandlingen är att barnet ska må bra varje dag, växa och utvecklas normalt och undvika senkomplikationer.
Målvärden för blodsockret hos barn:
• 4–7 mmol/l före måltider
• 8–10 mmol/l en och en halv timme efter en måltid.
När ett barn får diabetes väcker det många frågor i familjen. Nedan hittar du några vanliga frågor och svar. Svaren är kortfattade och alla frågor kan inte besvaras på ett entydigt sätt. Svaren gäller typ 1-diabetes.
Varför just vårt barn?
Det är inte känt vad som är orsaken till diabetes. Precis som vid många andra sjukdomar är det i många fall en ren slump att ett barn insjuknar i diabetes. Om ett barn ofta smäller i sig godis är det inte det som utlöst diabetes. Inte heller föräldrarnas sätt att behandla barnet, till exempel gräl eller andra psykiska faktorer, har något att göra med att barnet fått diabetes, varken barnet självt eller föräldrarna har gjort sig skyldiga till någonting. På senare år har forskarna upptäckt arvsfaktorer, gener, som har samband med diabetes. Det finns både skyddande och sjukdomsframkallande gener.
Diabetes är ingenting som familjen måste hemlighålla eller skämmas för. Man kan prata om diabetes med vem som helst. Den som kan sköta diabetes har mycket större kunskaper än de flesta andra om läkarvetenskapen, människokroppens funktioner, det kemiska samspelet och mycket annat.
Hade hjälpt om vi hade upptäckt symtomen i tid?
Det kan hända att barnet får diffusa symtom några veckor, kanske några månader, innan diabetessjukdomen bryter ut. Men sjukdomen hade inte kunnat förhindras, även om familjen hade sökt vård redan vid de första symtomen. Barnet mår självfallet bättre till en början, om behandlingen kan sättas in snabbare.
Kan man dö av diabetes?
Innan insulinet upptäcktes dog alla barn med diabetes av brist på insulin. Om ett barn inte hålls under uppsikt och behandlas med insulin finns det fortfarande risk för att det dör av diabetes. Men med adekvat och minutiös insulinbehandling utvecklas barnet normalt.
Får man diabetes av att äta mycket socker?
Det finns säkra bevis på att barnets socker- och godisvanor inte har något att göra med att diabetes bryter ut.
Smittar diabetes?
Nej, diabetes smittar inte. Ett barn med diabetes kan vara tillsammans med andra barn och vuxna precis som alla andra.
Är det svårt att injicera insulin?
Gör det ont när man sticker?
Det går snabbt att lära sig injicera insulin. På de flesta diabetesmottagningar får barnet eller föräldrarna tillsammans med personalen lära sig spruta insulin direkt från och med den första injektionen. Det är viktigt att lära sig injicera insulin från första början. Dessutom får man med en gång lära sig mäta blodsockret. Blodsockermätningen går till så att man först punkterar, alltså sticker ett hål i fingertoppen, pressar ut en bloddroppe och sedan lär sig använda en blodsockermätare.
Nålarna (kanylerna) i insulinsprutan är mycket vassa och tunna. De moderna hjälpmedlen är så avancerade att sticket nästan inte alls känns. Det är mest så att man själv går och funderar på sprutan och tycker det känns obehagligt att sticka nålen i huden. Tänk på att det i början kan vara till stor hjälp att ofta prata om injektionerna och träna injektionstekniken tills den går på rutin.
Vid blodsockermätning används en särskild liten apparat som sticker hål i fingertoppen. Med den är det lätt som en plätt att ta blodprov.
Vad får man äta? Är det slut med godis, läsk och glass?
Den mat som rekommenderas till diabetiker är samma goda och hälsosamma mat som alla andra bör äta. Diabetiker behöver inte avstå från socker helt och hållet. Men de gör klokt i att tänka sig för. Det är viktigt att inte äta för mycket fett och att prioritera vegetabiliska fetter och oljor på brödet och i matlagningen.
Vid de flesta behandlingsformer som sätts in hos barn är lättare att få sockret under kontroll, om maten delas upp på fler måltider. I praktiken betyder det att barnet äter mellanmål mellan huvudmålen.
Några veckor eller dagar före diagnosen kan barnet ha dålig aptit. När insulinbehandlingen sätts in återfår barnet snabbt aptiten. Ett barn med diabetes har hungerkänslor och aptit på samma sätt som alla andra och äter lika mycket som friska barn. Det är inte meningen att en barndiabetiker ska gå omkring och vara hungrig, lika lite som det är lönt att truga på barnet onödigt mycket mat.
I början strax efter diagnosen är det oftast lättast att ge barnet ungefär lika stora matportioner varje dag. Så småningom kan barnet öva sig i lite större frihet och flexibilitet med kosten och insulindoserna. Det är bra för i barnens och ungdomens värld är den ena dagen sällan den andra lik.
De vanliga varianterna av godis, läsk och glass innehåller mycket socker. Barn med diabetes får därför inte äta så stora mängder på en gång. Den som är godissugen kan i stället välja godis, glass och läsk som är sötade med artificiella sötningsmedel. Men kom ihåg att beräkna kolhydraterna i godis, glass och läsk som innehåller vanligt socker och anpassa insulindoserna därefter.
Kan diabetes botas?
I dagsläget finns det inget botemedel mot diabetes, men det ställs stora förhoppningar på stamcellsforskningen. Insulinbehandlingen fortsätter livet ut.
Vilka praktiska konsekvenser har diabetes?
Välbehandlad diabetes inverkar förvånansvärt lite på barns och vuxnas liv. Diabetiker måste se till att de tar sina insulinsprutor och mäter blodsockret vid rätt tidpunkt. De måste lära sig förstå samspelet mellan kost och motion. Det behöver friska människor inte alltid bry sig så mycket om. Skola, fritidsaktiviteter och att bilda familj löper på samma sätt som hos alla andra. I Finland är unga män med diabetes befriade från militärtjänst. Den som vill kan söka sig till signalregementet i Riihimäki, där det pågår ett beväringsförsök för insulinbehandlade diabetiker.
Vid långvarig diabetes kan senkomplikationer (följdsjukdomar) utvecklas. Ju närmare de normala värdena en diabetikers sockervärden ligger, desto mindre är risken för senkomplikationer. Vården och behandlingen vid diabetes har utvecklats med stormsteg de senaste åren. Därför är det svårt att förutspå hur långt in i framtiden senkomplikationer har förpassats. I takt med att vården och behandlingen förbättras kan det hända att senkomplikationerna försvinner helt och hållet eller bryter ut tidigast några decennier efter sjukdomsdebuten.
Finns det yrken som en diabetiker inte kan ha?
Diabetiker får till exempel inte arbeta som trafikflygare, lokförare eller andra liknande yrken inom kollektivtrafiken eller som professionella dykare. I de flesta andra yrken är diabetes inget hinder.
Vad får barndiabetiker göra på fritiden?
Det finns ingenting som hindrar att barn och unga med diabetes ägnar sig åt samma fritidsaktiviteter som deras kompisar i samma ålder. Egenvården kan avpassas individuellt efter situationen. Det är bara bra om barn och unga får lära sig avpassa egenvården efter sin livsstil. Det ger dem större säkerhet inför liknande situationer längre fram i livet.
Får diabetiker ta körkort?
Ja, diabetiker får ta körkort för personbil på normalt vis. Ute i trafiken är det viktigt att diabetiker inte har försummat egenvården.
Kan diabetiker få barn?
Ja, diabetiker kan få barn, flera stycken om de tar väl hand om egenvården. Om den blivande modern har diabetes är det angeläget att hon rådgör med sin läkare i ett tidigt stadium innan hon börjar planera för en graviditet. Hon måste vara extra noggrann med egenvården redan några månader före graviditeten.
Får andra barn i familjen diabetes?
Risken att andra barn i familjen får diabetes är en aning större än bland barn i allmänhet. Det man vet är att fyra barn skulle få diabetes, om man samlade ihop hundra syskon till barndiabetiker och följde upp dem under en längre tid. Risken att syskon till barndiabetiker insjuknar i diabetes är alltså ungefär fyra procent – och det är lite.
Hur ska vi gå vidare?
Senast några dagar efter insatt behandling har barnet repat sig och mår lika bra som före sjukdomen. De första dagarna går åt till att lära sig egenvården. Men ganska snabbt rullar livet på i sina invanda banor igen. I början är det mycket att stå i och många saker ska ordnas. Barnet måste kanske bli inlagt på sjukhus, fortsätta på dagis eller ska börja i skolan. Allt anpassas individuellt efter barnets behov. Längre fram behöver barnet inte gå på kontroll lika ofta. Det räcker med kontroll hos läkaren och diabetessköterskan med 1–3 månaders mellanrum. Hemma ska föräldrarna inte tveka att slå en signal till diabetesmottagningen, när de behöver praktiska råd av läkaren, diabetessköterskan eller någon annan i vårdteamet.
Senast uppdaterat 06.11.2009
